non chiunque

Håkan Hellström, Bergs slussar, 19 juli

Äntligen blev det dags, den 19 juli var här och pappa och jag begav oss till Berg för att titta på Håkan Hellström och Magnus Uggla. Väl där mötte jag Emma och det var med henne jag tittade på båda konserterna. Håkan var grym och jag ville inte att han skulle sluta spela. Bästa låten "Nu kan du få mig så lätt" var helt klart bäst och alla andra låtar var också bra.
Uggla var okej (man kan ju alla texter eftersom det är en artist som har spelats av mina föräldrar enda sen jag var liten) men ingen jag skulle betala för att se om det bara var han. Emma och jag kände oss ganska unga när vi stod bland alla medelålders män och kvinnor som hoppade framför scenen. (Tack för det när man precis fyllt 18 och känner sig vuxen, haha).


Magnus Uggla, Bergs slussar, 19 juli

Min toppenmobilkamera (inte) tog dessa bilder så ni får ursäkta kvalitén. Mot slutet av Uggla frös vi och gick och satte oss på en bänk och huttrade.
Förband var Markus Krunegård fast honom stod vi inte vid scenen och tittade på utan lyssnade istället från borden där vi satt och intog varsin cider/öl (första gången dem frågade efter leg). Gillar inte honom så värst mycket så han kändes inte värd att ge upp bordsplatsen för, haha.
Efter att konserterna var klara köpte jag en Håkan-väska och sen gick pappa och jag mot bilen och åkte hem. En lyckad kväll.

Bäst med kvällen: Helt. Klart. Håkan.
Sämst: Att det bara fanns åtta toaletter som gjorde så att det blev en milslång kö.

Min födelsedag var också bra, fick en parfym, två väskor, en ring, lite småsaker och pengar. Av släkten (som var här igår) fick jag ett armband och pengar. Tänk vad rik jag kommer att vara sen när jag får min lön! Yippie!

På torsdag blir det krogen med Sofia och Emma (än så länge).

Nu ska jag bege mig ut i solen och sola. So long suckers!